Jag mår bra

Från att fnysa åt när folk frågar om man tränar, till att bli narkomanen själv..
det gick fort. Mina promenader och joggingturer är inte att leka med.

Från att tycka att månadens slut skulle bli så skönt, till att bara önska att det
vore över... det gick också snabbt. Även om det känns så bra nu har jag ett
löfte. Jag önskar att det inte fanns, att jag skulle ta allt som det kommer.
Men nu är det som det är, och jag ska göra allt för att hålla det jag lovat.

Nu ska vi in till stan och hämta Olle, kan berätta varför sen. Sjukt.. haha!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback